Caggal nde Geno moƴƴo oo yamiri juulɓe koorka he hitaande tataɓe caggal Fergo Nelaaɗo men Muhammadu mo jam e kisal ngoni oo ;
Aɗen njannggi he deftere Geno Qur’aana nde koorka fuɗɗatee , taƴatee e nde juulatee.
Nelaaɗo men oo haalanii en nafoore koorka e ñaawooje mum. Ñaawoore lislaam laaɓnanii en won’de koorka feccii ko he pecce 4 : Nde waɗɗii hoorde, nde yiɗaa hoorde, nde añaa hoorde e nde haɗaa hoorde.
Ñalawma koorka ena harmi waasde hoorde he teyaaɗe, ko noon kadi ñalawma juulde harmiri hoorde. Jooni noon holi no njiyruɗon juulɗeele 3 he lewru wooturu tawi kadi hay heen gooto jaɓaani ana rewaa ñalawma.
Laawol hollii en ko jiyɗe juulɓe hoolaaɓe hoordatee, ko kañje kadi taƴratee. Enen noon en keɓii ñalɗi 3 juulde he hakkunde hoolaaɓe men to senngo diine. Jooni kadi holi jiyɗe mon he ndee tiifaande ?
So tawii ɓe kooliɗen ɓee koolondiraani, holi feere men he ndii leydi paarnoriinde waliyaaɓe mum ?
so tawii ko won ɓe cikkuɗen moƴƴere nde alaa he mum en, holi feere men haa ndeen niɓɓere huñtoo.
So tawii ɓe tuugniɗen ɓee fof tuugnii tan ko ɗo gootel woni deftere Geno e laawol nelaaɗo men Muhammadu, holi ko addi ngal luural hakkunde daarorɗe men ?
So tawii ɓe tuugniɗen ɓee, ana njogii tuugnorɗe ɗe ɓe keerorii, mbele en potaani daranaade anndude ɗuum ngam mbaasen jiiɓaade he diine men e jiiɓondirde he hakkunde men ?
Holi darnde almudɓe men waawɓe gannde diine e aduna poti waɗde he ndee saɗeende nde yooɗnaani mbaydi senegaal he renndo lislaam hannde ?
Holi fotde dente juulɓe cariiɗe he duɗe walla galleeji ɓeen moƴƴuɓe, ɓe njaakoriɗen hannde e janngo men ?
Holi darnde laamu Senegaal he ɗee luure jogorɗe ustude teddule woon he mawɓe e jibin’de kareeli hakkunde mawɓe ɓee, ɓesnguuli e almudɓe mum en ?
Haadi en ngaraani tan yellude, felde walla heedan’de gooto ; en nguddataa ndee winndannde tawa en ndokkaani heen jiyɗe men ngam saccude ngol kelon ngol kala juulɗo e jiɗɗo jam senegaal waɗi ngoƴa he nguurndam mum.
Miin ko mi almuudo, jannguɗo seeɗa he lislaam, juurniiɗo seeɗa he laabi waliyaaɓe, dilloowo he senngo ɓamtaare leƴƴi, potal ɗemɗe ngenndi e dawrugol duunde Afrik. Kono mi yahdaani he nduu feccooru ndu jogoraani nafde ɓesngu leydi ndii he aduna e laakara kala.
Mi huccitinii he mon laaɓnde ɗe njaakorii mi maa jaabawooji mum en ngonan nguu ñawu ndowrowu safaara ko yaawi.
Haadi leydi men ndii sañiri diine mum ko tuugnore galleeji diine, laabi waliyaaɓe e juulɓe wodɓe ɓe njahdaani e ndiin mbaydi ; dentaangal galleeji diine Senegaal tawa heeraaki tan he wonɓe to Ndakaaru ana kaani yuɓɓin’de ñalɗi gostondiral miijooji e gannde tawa ko he yamiroore laamu leydi ndii.
Ngaal dental ena waawi toɗɗaade yiilirde ɗowoore kala ko abbitii he geɗe lislaam senegaal tawa ko nde tuugniinde tan he Qur’aana e sunna. Ndeen yiilirde ena waawa daranaade anndude ko addatnoo luure ɗee tawa kala galle ana reeni teddungal mum, fasnii hono mum.
Ndeen fedde ena waawi lelnude kuwle mum tawa kala galle walla almuudo kaaloowo heɗanee ana tonngoo heen. Kala luutndiiɗo laawol ; fedde ndee artira ɗum he goonga. So o saɗndolinii ; laamu fawa he makko junngo.
Miɗo anndi won diine ɗe ngonah lislaam ngoni he leydi ndii, ko ɗuum saabii keertin mi ngoo miijo ko he lislaam etee kadi ko he maɓɓe caɗeele ɗee puɗɗii feeñde hannde.
Banndiraaɓe juulɓe, ngartiren hakkillaaji men, ngonanen Geno, ngoniren Geno tawa ngon’dirɗen ko ngam Geno . Seernaaɓe Senegaal yoo ɓeydu darnde haa nguu ñawu safree ko yaawi.
Kala jooɗiiɗo he galle mum, heertii almudɓe mum tawi o soomi heen tan ko nafoore makko heeriinde ; maa Geno laaɓndo mo janngo ko o waɗirnoo noon to aduna.
So tawii kaa haala woodii mo dillini ɓernde mum, miɗo ñaagii nde o ruttatoo he deftere Geno e sunna Muhammadu mbele o waawa joñde mi e momtude hoyre makko haa o huwtoraa hakkille e ganndal Geno ngal o rokkaa.
Yoo Geno hollu en laawol goonga, ndewen heen. On njaaraa
Kuɗol Ibraahiima Umar KAN - Katante leñol mo Aañam Yeroyaaɓe
Ñalnde 20/09/2012 to Pari - Farayse
Aɗen njannggi he deftere Geno Qur’aana nde koorka fuɗɗatee , taƴatee e nde juulatee.
Nelaaɗo men oo haalanii en nafoore koorka e ñaawooje mum. Ñaawoore lislaam laaɓnanii en won’de koorka feccii ko he pecce 4 : Nde waɗɗii hoorde, nde yiɗaa hoorde, nde añaa hoorde e nde haɗaa hoorde.
Ñalawma koorka ena harmi waasde hoorde he teyaaɗe, ko noon kadi ñalawma juulde harmiri hoorde. Jooni noon holi no njiyruɗon juulɗeele 3 he lewru wooturu tawi kadi hay heen gooto jaɓaani ana rewaa ñalawma.
Laawol hollii en ko jiyɗe juulɓe hoolaaɓe hoordatee, ko kañje kadi taƴratee. Enen noon en keɓii ñalɗi 3 juulde he hakkunde hoolaaɓe men to senngo diine. Jooni kadi holi jiyɗe mon he ndee tiifaande ?
So tawii ɓe kooliɗen ɓee koolondiraani, holi feere men he ndii leydi paarnoriinde waliyaaɓe mum ?
so tawii ko won ɓe cikkuɗen moƴƴere nde alaa he mum en, holi feere men haa ndeen niɓɓere huñtoo.
So tawii ɓe tuugniɗen ɓee fof tuugnii tan ko ɗo gootel woni deftere Geno e laawol nelaaɗo men Muhammadu, holi ko addi ngal luural hakkunde daarorɗe men ?
So tawii ɓe tuugniɗen ɓee, ana njogii tuugnorɗe ɗe ɓe keerorii, mbele en potaani daranaade anndude ɗuum ngam mbaasen jiiɓaade he diine men e jiiɓondirde he hakkunde men ?
Holi darnde almudɓe men waawɓe gannde diine e aduna poti waɗde he ndee saɗeende nde yooɗnaani mbaydi senegaal he renndo lislaam hannde ?
Holi fotde dente juulɓe cariiɗe he duɗe walla galleeji ɓeen moƴƴuɓe, ɓe njaakoriɗen hannde e janngo men ?
Holi darnde laamu Senegaal he ɗee luure jogorɗe ustude teddule woon he mawɓe e jibin’de kareeli hakkunde mawɓe ɓee, ɓesnguuli e almudɓe mum en ?
Haadi en ngaraani tan yellude, felde walla heedan’de gooto ; en nguddataa ndee winndannde tawa en ndokkaani heen jiyɗe men ngam saccude ngol kelon ngol kala juulɗo e jiɗɗo jam senegaal waɗi ngoƴa he nguurndam mum.
Miin ko mi almuudo, jannguɗo seeɗa he lislaam, juurniiɗo seeɗa he laabi waliyaaɓe, dilloowo he senngo ɓamtaare leƴƴi, potal ɗemɗe ngenndi e dawrugol duunde Afrik. Kono mi yahdaani he nduu feccooru ndu jogoraani nafde ɓesngu leydi ndii he aduna e laakara kala.
Mi huccitinii he mon laaɓnde ɗe njaakorii mi maa jaabawooji mum en ngonan nguu ñawu ndowrowu safaara ko yaawi.
Haadi leydi men ndii sañiri diine mum ko tuugnore galleeji diine, laabi waliyaaɓe e juulɓe wodɓe ɓe njahdaani e ndiin mbaydi ; dentaangal galleeji diine Senegaal tawa heeraaki tan he wonɓe to Ndakaaru ana kaani yuɓɓin’de ñalɗi gostondiral miijooji e gannde tawa ko he yamiroore laamu leydi ndii.
Ngaal dental ena waawi toɗɗaade yiilirde ɗowoore kala ko abbitii he geɗe lislaam senegaal tawa ko nde tuugniinde tan he Qur’aana e sunna. Ndeen yiilirde ena waawa daranaade anndude ko addatnoo luure ɗee tawa kala galle ana reeni teddungal mum, fasnii hono mum.
Ndeen fedde ena waawi lelnude kuwle mum tawa kala galle walla almuudo kaaloowo heɗanee ana tonngoo heen. Kala luutndiiɗo laawol ; fedde ndee artira ɗum he goonga. So o saɗndolinii ; laamu fawa he makko junngo.
Miɗo anndi won diine ɗe ngonah lislaam ngoni he leydi ndii, ko ɗuum saabii keertin mi ngoo miijo ko he lislaam etee kadi ko he maɓɓe caɗeele ɗee puɗɗii feeñde hannde.
Banndiraaɓe juulɓe, ngartiren hakkillaaji men, ngonanen Geno, ngoniren Geno tawa ngon’dirɗen ko ngam Geno . Seernaaɓe Senegaal yoo ɓeydu darnde haa nguu ñawu safree ko yaawi.
Kala jooɗiiɗo he galle mum, heertii almudɓe mum tawi o soomi heen tan ko nafoore makko heeriinde ; maa Geno laaɓndo mo janngo ko o waɗirnoo noon to aduna.
So tawii kaa haala woodii mo dillini ɓernde mum, miɗo ñaagii nde o ruttatoo he deftere Geno e sunna Muhammadu mbele o waawa joñde mi e momtude hoyre makko haa o huwtoraa hakkille e ganndal Geno ngal o rokkaa.
Yoo Geno hollu en laawol goonga, ndewen heen. On njaaraa
Kuɗol Ibraahiima Umar KAN - Katante leñol mo Aañam Yeroyaaɓe
Ñalnde 20/09/2012 to Pari - Farayse
Actualités














