Pulaar e nder filde internet / www.peeral.com



Pulaar e nder filde internet / www.peeral.com
Ɓamtaare Afrik hino tawni kadi ƴellitugol e nder palleeji (toile) internet; nonnonteendi (diversity) pine men, e done men, ɓure men; e ɗemɗe e taariika men.

Ko ɓuri heewude e men janngii, haawike haa mugaama wallifaaku (conye) winndaangu e ɗemɗe janane, wano e aarabeere, sinuwaare, riisiire, indiyankoore, faarisiire, faransiire, e enngeleere… kono ko honɗum annduɗen e fillayeeji men, finaa-tawaaji men, maa wallifaaku men winndaangu ?

En neeɓaaama lonngineede wonde wallifaaku Afrik, ko ɓuri kon, ko haala tun wonaa binndol maandiniraa. Hara hiɗon gelii (faami) wonde fulfulde laatino winndeteende gila teeminanɗe (giral/gire)? Ko adii hannde laatino fulfulde ko e alkule aarabu (ajami) winndetenoo, jooni noon fulfulde ko e alkule laten woni e winndeede, gila mooɓondiral Unesco waɗungal e hitaande 1966 nder Bamako (Maali), fulfulde hino jogii alkule hawraaɗe, wootinɗinaaɗe (standard).
Hara hiɗon gelii fewndo hannde, neɗɗo waawaa anndude emmbere binndaaɗe (katabaaje/manuscrits) fulfulde ɗe muulaaka wonɗe e yeebaade; ujunaaji e nder ɗen binndaaɗe ko nder Fuuta Jaloo woni ?

Hara hiɗon anndi Naana Asmaa’u, ɓiɗɗo Usumaanu ɓii Fooduyee, oon sincuɗo joomanngu fulɓe (empire) Sokoto (Nijeeriya) ? E nder ndee ɓeynguure ka tawee baaba e ɓiɓɓe kala hino winndi, wallifii ko fawi e teemedere deftere. Neene Asmaa’u, kanko tun himo wallifii cappanɗe defte.

Naana Asmaa’u, Rahmatullahi Telikoo, Cerno Sammba Mommbeyaa (Saksipiirjo Pullo on ka teeminannde 18-ɓere); maa gaanin ɓee ko woɗɗaa ko ɓadii jamaanu men, wano Aamadu Hampaate Bah, Yero Dooro Jallo, Kiristiyan Seydu, walla Alfa Ibraahiima Soh… Nde inɗe ɓee hino jantee e tawnde mon, ko honɗum so’oton ?

Ko pellet, majjaaɗo hanki mum waawataa anndude hannde mum, mo anndaali le hannde mum waawataa heblude janngo mum. Woni fewndaare ko waɗtugol yila, hiwa done pinal e ɗemngal mum. Finugol neɗɗo ko fuɗugol e daƴƴere pinal jamaa mum, refti o laya non o udditanoo pine go’o. Ko ronndaade ko tawi, tammboo ko te’i ka woɓɓe, wonaa liddu mum woni finugol neɗɗo.

Binndiyanke Aamadu Hampaate Bah wi’i: “Tuma kala nde mawɗo maayi Afrik, taway hayrere (kasaara) mum hino fota e sumugol ruɗa defterdu.” Ko honno foti emmbere hayrere tuma nde ɗemngal maayi? Maayde ɗemngal ko maayde pinal e ngaddamaaku ko humondiri e maggal… Nanude ɗemngal go’o, muutagol e ganndal, heɓugol martaba toowuɗo, ɗum ɗoo fow haanaa wonude sabu hawkugol pinal mum e neɗɗankaaku mum. E liddu, hino haani kala ko neɗɗo janngi e nder nguurndam mum, nde o wallitora ɗum fii alɗingol ndonngu makko. Aduna fow ko nii woni waɗirde si wonaa ka meeɗen Afrik, hara ko fii honɗum?

Taw si wonaa yaɓɓitugol pine men, e hawkugol ɗemɗe men woni sabu ɓaawo-ɓaawoyaagal men e anngal ɓamtaare men ? Si en taskike no haaniri taskitorde, en taway leyɗe ɓamtiiɗe e feewnuɗe laawol ɗen fow, ko e pine majje ɗe tuugii, ko ɗemɗe majje ɗe ɓamtori.

Taw si arii e hakkille mon humpitagol kabaaruuji aduna on e ɗemngal mon? Taw si meeɗii arude e hakkille mon humpitugol anduna on ko feƴƴata ka mon e ɗemngal mon ?

Fulfulde ko ɗemngal haaleteengal e nder leyɗeele ɓurɗe 20 e nder duungal Afrik, si wonɓe e duuɗe fow renndinaama, limoore haalooɓe fulfulde hino ɓura 65 miliyon. Najeeriya tun hino mofti ko ɓuri 18 miliyon Fulɓe.

Fulfulde ko ɗemngal yaajungal, saakitiingal, hingal haalee gila Suudaan haa Sarlon. Fuɗɗi Gine haa hewtoyi Caad, rewra Maali, Burkina Faaso, Senegaal, Muritani, Nijeer, Kamerun… Yaajeendi e ɗuuɗal sifaaji Fulɓe hewtaa haa ka sifee, sabu saakitaare winndere Fulɓe hino holli hoore mum.

Ɓuri non haawnaade ko tawde Fulfulde hino lonyaa ka sera e nder media-ji Afrik, kadi catal fulfulde alaa hay e nder rajoo gooto e rajooji winndere mawɗi ɗin (wano BBC, VOA, RFI maa Deutsche Welle) ngam weltinde ndee limoore mawnde e haalooɓe-fulfulde, malla wallitaade e mawningol e marugol keyeeji e done ngal ɗemngal hittungal.

Ka nootagol noddanɗe e sokolaaji heewɗi, ka faale ɓamtugol Afrik ɓamtida Afrik e ɗemɗe mum; ngoomu sagataaɓe yartlitiiɓe, saakitiiɓe e duuɗe(continents) ɗen fow, ɓe ngenndiiji seertuɗi, nannduɓe miijooji, tippude e wallitorde pehe maɓɓe famɗuɗe, lo’uɗe, ɓe fiɓii jonnidirgol juuɗe ngam ɓamtugol ɗemngal fulfulde, jonnita ngal nokku maggal e teddungal maggal e hakkunde ɗemɗe winndereyankooje. Ɓe sinci lowre ɓe innii nde Peeral.com. www.peeral.com. Peeral ko lowre humpito, taskaare, jeewte e jaaɓondire.

Peeral ko ɗemngal fulfulde tun huutorta fewndo ɗoo. Peeral hino jogii dame seertuɗe, hino tawaa e ɗen saggitorde yannyaande.

-Saggitorde mawnde: http://www.peeral.com/saggitorde_f_f/index-french/main.htm

-Saggitorde terminolojii nde ɗemɗe-tatiire: http://www.peeral.com/saggitorde_kuu6al/lexicon/main.htm

-Saggitorde terminolojii hiisa ɗemɗe-ɗiɗiire: http://www.peeral.com/matematik/lexicon/main.htm

Hiɗon waawi juuraade ɗe fow ko aldaa e njoɓdi. Tawi kadi ndee lowre Peeral ko saakitoore binndanɗe e caltuɗe fulfulde hiirnaange e fuɗnaage fow. Lowre nden timminaali taho duuɓi ɗiɗi, kono gila nde sincaa ko yahata 300.000 neɗɗo juurike nde. Ko famɗi woo 300 neɗɗo nyallal kala. Fii kala siwaa hewtude faandaare amen e faale amen, kono ɗum ɗoo hino ɓeyda coftal e wakkilaare.

Men ardaali ɗoo wa mantotooɓe maa hollitotooɓe, sabu fii kala lowre nden fuɗɗii heɓude ɓamtaare e lollere, meɗen anndi ko ɗuuɗi e golleeji hino ŋakki e mayre tawo.

Barki Alla e waajuuji e hajooje woɓɓe e mon, meɗen ɓeydaade nyannde woo nyannde. Meɗen torii kala e mon ballal fii no ndee lowre men duumora, nde tabita, nde yahra yeeso haa waawen jojjinde faandaare ɓamtugol ɗemngal men. Faale amen ɓurɗo hittude mo men ɓuri himmande on fewndo ɗoo, ko wootinɗingol caltuɗe fulfulde ɗen e yannyugol pulaar e nder mediaa-ji e nder palleeji internet. Meɗen jaɓira juuɗe ɗiɗi kala fehre, miijooji moƴƴuɗi e ŋinyere ɓeydaynde, ŋinyere mahoore. Kala yiɗɗo hino waawi wallirde lowre nden neldugol binndanɗe e winndugol jowe.

Fahin, ka faale anndingol ɓe anndaano fii goodal www.peeral.com, men sincii ngoomu ‘Peeral International’ e Facebook: http://www.facebook.com/group.php?gid=106941426000902#!/group.php?gid=106941426000902&v=wall . Meɗen torii on tawtoreede e maggu e tawnude kala anndidiraaɓe mon, e musiɓɓe e yiɓɓe mon.

Ko e hoore welo-welo mawngo men woni on hunanaade lowre Peeral, jeyaande e lowe ɓurɗe mawnude e kelɗude e lowe internet, ko nde lowre ɓurnde alɗude saakitoore fannuuji seertuɗi, limtilimtinɗi, e nonnontinɗi e ɗemngal fulfulde.

On jaaraama sanne si on wallitike men yeynugol hollita fii www.peeral.com.

Tijjani Maalun BARI Paris toppitiiɗo www.peeral.com France

peeralinternational@gmail.com

tidianemaloun@yahoo.fr


Mercredi 4 Août 2010
Boolumbal Boolumbal
Lu 3630 fois



Recherche


Inscription à la newsletter